Hämtad från MedFaks tidigare QPS-blogg.
Publiceringsdatum: 2020-09-08 | Författare: Teresa Lindstedt

I mitten av mars kom covidbeslutet om att examinationer i sal inte längre var tillåtna. Då blev många på Medicinska fakulteten tvingade att ta stora digitala steg väldigt snabbt. På några veckor togs en modell för kunskapsprov i hemmiljö fram för alla examinationer som skulle genomföras under de resterande knappa 13 veckorna av vårterminen. De prov som inte tidigare digitaliserats fick dessutom göras om från pappersform.

Bland dem fanns fysioterapiadjunkt Anders Pålssons examinationer i anatomi.

– Inför det första provet i hemmiljö var jag mest orolig för rättssäkerheten. Det som var skakigast var att vi inte riktigt kunde övervaka studenterna som i en sal. I efterhand tyckte jag att det gick över förväntan. När man gör som vi gjorde så inser man att det är svårt att fuska. Jag tror att studenterna också upplevde det.

FAKTA/Kunskapsprov i hemmiljö
Ett kunskapsprov i hemmiljö är en examination som i vanliga fall genomförs under några timmar i sal och skrivs utan tillgång till litteratur och andra hjälpmedel som under pandemin genomfördes i studenters hemmiljö. Denna typ av kunskapsprov ska inte blandas ihop med en ”hemtententamen” som en student skriver med tillgång till litteratur under en längre tid och ofta kräver resonerande svar.

Ellen Rothsberg, som var läkarstudent på sista terminen i våras, har en annan bild.

– Det är lättare att fuska hemma och jag tror att fler gjorde det. Men det är trots allt en liten del totalt så jag tänkte inte att det påverkade mig. Jag har heller inte hört om någon som gjorde det.

På logopedprogrammet var fusket det stora samtalsämnet inför den nya varianten av examination.

– Alla undrade hur universitetet skulle kunna garantera att ingen fuskade där hemma. Att fuska var bara ett musklick bort – är man en sådan person hade man den möjligheten. Man vill ju inte att det ska förekomma eftersom man inte gör det själv, säger Simon Larsson som gick termin sex i våras.

Många logopedstudenter var också oroliga för att av misstag göra något som skulle uppfattas som fusk.

– Jag hörde inte om något sådant sen. Man fick skärmdelning och det gick bra. Det kändes inte tillräckligt, men hur skulle de göra? I en sal är det lättare att övervaka.

Att kontrollera studenter hemma kräver annan teknik, anpassningar av strukturen på examinationen och mer personal. Många prov delades upp så att studenterna lämnade in flera gånger under den avsatta tiden. Det minskade möjligheten att söka upp fakta och gå tillbaka och korrigera fel. Många salsvakter som besökte studenterna via programmet Zoom rekryterades. Och ett analysverktyg användes som upptäckte strukturella avvikelser, sådant som om en student som generellt hade många fel och behövde gott om tid plötsligt svarade rätt på många frågor under kort tid.

Anna Hultgårdh är ansvarig för grundnivån på läkarprogrammet och samordnade arbetet med salstentorna i hemmiljö. Hon ser att åtgärderna gav resultat.

– Vi har inte funnit några tecken på att det skulle finnas större möjlighet att fuska på dessa prov på distans. På termin ett hade vi många som gått terminen tidigare som inte klarat kursen. Många av dem skrev provet men få av dem klarade den, säger hon.

Inget ändrades innehållsmässigt i examinationen eftersom den sedan tidigare digitaliserats och var färdig med hundra procent flervalsfrågor innan pandemin kom.

Christer Larsson, nämndordförande för läkarprogrammet, har jämfört resultaten för läkarprogrammets kunskapsprov i hemmiljö med resultaten för när motsvarande examinationer gjordes i sal. Varken medelvärde och median skiljer sig nämnvärt från tidigare år. Han har inte hittat något som tyder på att fler fuskade men hoppas ändå att alla kunskapsprov framöver kan genomföras i sal.

– Det blir bättre både för studenterna och för oss. Som student slipper man bekymra sig för sådant som uppkoppling och att andra ska fuska. I sal blir det ju trots allt bättre övervakning. Det känns rättssäkrare i sal, säger han.

Även från fysioterapiprogrammet kommer signaler om att det befarande fusket uteblev.

– Det var faktiskt ganska exakt samma andel som klarade sig som vanliga terminer. Och de moment som upplevdes svårare var desamma som tidigare. Det var intressant att vi hade samma resultatet trots att vi gjort om examinationerna så att det helt och hållet var flervalsfrågor. Tidigare var det öppna frågor, säger Anders Pålsson. 

För att minska risken för fusk i hemmen delades många examinationer upp i delprov. Denna form stannar kvar när examinationerna nu flyttar tillbaka till salarna. Det innebär att man exempelvis på läkarprogrammet kommer att svara på 20 frågor under 30 minuter, lämna in och få 10 minuters paus för att sedan fortsätta med nästa delprov. Alla toalettbesök sköts då under pauserna och kontrollen blir bättre.

– Vi vet att det förekommer fusk när proven görs i sal. Att dela upp dem gör det mindre möjligt att fuska, säger Anna Hultgårdh.