Hämtad från MedFaks tidigare QPS-blogg.
Publiceringsdatum: 2020-09-08 | Författare: Teresa Lindstedt
När får man lämna datorn? Vad händer om internetuppkopplingen går ner? Hur ska man göra när man inte får ha kladdpapper? Sådant pratade studenter om inför de första kunskapsproven i hemmiljö. Den nya formen och alla detaljer skapade osäkerhet.
– Många var mer nervösa för sånt än för att inte kunna svara på frågorna, säger Ellen Rothsberg som gjorde sitt allra sista prov på läkarprogrammet i slutet av vårterminen.
Det var i början av april som professor Anna Hultgårdh fick i uppdrag av läkarprogrammet ledning att ta fram en modell för kunskapsprov som studenterna kunde göra hemma och som ersatte examinationsmomenten i sal. Tillsamman med programkollegan professor Anders Halling och Johan Agardh på Medicinska fakultetens centrum för utbildning och lärande arbetade hon fram en form som bevarade flervalsfrågorna, delade upp examinationen i delprov och la övervakningen i enskilda rum i programmet Zoom.
FAKTA/”Kunskapsprov i hemmiljö”
Ett kunskapsprov i hemmiljö är en examination som i vanliga fall genomförs under några timmar i sal och skrivs utan tillgång till litteratur och andra hjälpmedel som under pandemin genomfördes i studenters hemmiljö. Denna typ av kunskapsprov ska inte blandas ihop med en ”hemtententamen” som en student skriver med tillgång till litteratur under en längre tid och ofta kräver resonerande svar.
– Det var hektiskt. Och väldigt stimulerande att se att det man jobbade hårt för till slut fungerade hyfsats bra. Det fanns ingen tid att bolla saker fram och tillbaka. När vi hade en modell skickade examinationskommittén ut information om hur det skulle gå till, säger Anna Hultgårdh.
Under vissa prov övervakades 140 studenter samtidigt av 10 vakter. Christer Larsson, nämndordförande för läkarprogrammet, är nöjd när han ser tillbaka på våren.
– Att först tänka prov hemma, till att det sjönk in och accepterades och till slut gick att genomföra var en process. En massiv insats. Vi hade turen att ha en samlad administration som kunde fokusera på detta och ta fram en arbetsrutin för vakterna. Det blev bra med tanke på omständigheterna.
FAKTA/Många prov
Under vårterminen skrev studenterna 2300 examinationer i QPS på fler än 40 olika kurser. Många examinationer var uppdelade i flera provdelar. De allra flesta examinationerna gjordes under maj och juni i hemmiljö.
Alla på fakulteten kunde inte luta sig mot en samlad administration. Birgitta Rosén, lektor på arbetsterapeutprogrammet, var bland dem som fick ta sig hela vägen från pappersexamination i sal till den digitala varianten i hemmen.
– Jag har fått mycket konstruktiv och ovärderlig hjälp från Medcul. Trots detta var det väldigt mycket arbete och ganska ensamt för mig. Men jag är principiellt för digitalisering och vet att det på sikt kommer att underlätta livet. En bra bank med frågor taggade efter SOLO-taxonomi och annat är ju en guldgruva. Tidigare bläddrade jag igenom mina 400 frågor när jag gjorde en examination.
Hon ser i efterhand positivt på den intensiva perioden av digitalisering.
– Fördelen var att jag tvingades in. Så är ju vi människor beskaffade, visst tvång främjar igångsättning av den typen av aktivitet. Det viktigaste är att det fick mig att strukturera provet tydligare. Det blir så när taggningen gör att man måste fråga sig själv vad man frågar efter egentligen och vilka områden som involveras.
Även Anders Pålsson, som undervisar blivande fysioterapeuter i anatomi, uppskattade att digitalisering tog stora språng under vårterminen.
– Det var inte så dumt att bli tvingad till att göra det snabbare än planerat. Jag tyckte att det var mest kul. Man kan plocka med sig väldigt mycket digitalt framöver, som inspelade föreläsningar, enklare informationsmöte och frågestunder via Zoom. Man kan ju alltid ha den möjligheten, säger han.
Det skulle logopedstudentern Simon Larsson ha uppskattat. Han hade tre kunskapsprov hemma under senvåren, vilket innebar att han slapp lägga kraft på att skriva läsligt för hand.
– Jag satt i sängen och skrev på min bärbara dator - det är ju annorlunda. Benen domnade efter ett tag men det var ändå okej. Däremot tyckte jag att det var svårt att skriva när vakterna tittade på mig i Zoom, det blev svårt att koncentrera sig. Samtidigt ville jag ju att de skulle veta att jag inte hade gjort något fel så på ett sätt hade de gärna fått titta lite mer.
Trots att det kan vara skönt att kunna sitta med datorn i sängen hoppas alla att kunskapsproven framöver kan göras i sal. Men med krav på distans mellan studenterna och risken för ny smittspridning finns en osäkerhet.
– Helt säker på att det går i januari är jag inte. Det blir mycket svårare då än mitt i terminen när det gäller salar - vi kommer behöva dela upp studenterna, säger Christer Larsson.
Blir det fler kunskapsprov hemma vill Anna Hultgårdh modifiera främst två saker - tiden för varje fråga och övervakningen med Zoom.
– Kanske bör vi korta tiden per fråga, men det kräver högsta kvalitet på alla flervalsfrågorna och där är vi inte riktigt ännu. Vi behöver också diskutera sådant som om man egentligen får ha hörlurar och exakt vad man får ha på datorskrivbordet.
Både Anders Pålsson och Birgitta Rosén hoppas på mer stöd till examinatorerna, oavsett om proven ska genomföras hemma eller i sal. Att förbereda och genomföra dem digitalt ställer nya krav oavsett var de görs.
– Mycket med tekniken kan gå fel - vi lärare behöver fortsatt stöd. Jag hoppas att universitetet lägger medel där under hösten, säger Birgitta Rosén.