Hämtad från MedFaks tidigare QPS-blogg.
Publiceringsdatum: 2020-03-29 | Författare: Teresa Lindstedt
"Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens”. Så står det i examensordningen. Det är ett mål som har varit svårt att jobba med på nyanserade sätt. Så, hur kan vi jobba systematiskt med detta?
Här är några exempel:
1. Goal Setting (personlig målsättning)
2. Peer review (kamratgranskning)
3. Forms (egenskapade formulär i appen)
Vi börjar med personlig målsättning. I examensordningen finns det för alla utbildningar mål om att man som student ska kunna ta ansvar för sitt egna lärande. En förutsättning för att ta ansvar för utveckling är ju att man vet “var man är”.
Hur kan man ta stöd i QPS för att veta “var man är”? En förutsättning är att man vet vad man ska uppnå – det ser man genom målbeskrivningar. En annan förutsättning är att man ser vad man presterat – det gör man genom att se sina resultat från formulärbedömningar, quizzar och annat.
Som student kan man själv baserat på hur man utvecklas sätta upp egna mål. Som bör vara SMARTA, alltså:
Specific (specifika)
Measurable (Mätbara)
Attainable (möjliga att uppnå)
Relevant (relevanta)
Timebased (Tidsatta)
Så tar vi kamratgranskning. Varför ska det användas? En omedelbar orsak är förstås att studenter på så sätt får mer återkoppling på sitt arbete. Men glöm inte att det finns andra värden. Genom att själv läsa andras lär man sig mer. Det ger också professionsträning – det är viktigt i det kommande arbetslivet att kunna ge och ta emot återkoppling.
När ska kamratgranskning användas? Gärna flera gånger under pågående skrivprocesser eller färdighetsträning. Gärna tidigt under arbetets gång. Det stöder för att komma igång. Skapa utrymme för bearbetning mellan tillfällen lärare ger återkoppling och kamratåterkoppling. Varje tillfälle med kamratåterkoppling bör stå för sig själv!
Hur ska det användas? Det finns flera pedagogiska perspektiv på detta. Ska det exempelvis genomföras synligt/blindat eller dubbelblindat? Här finns viktiga pedagogiska principer att begrunda.
Synligt är bra för att träna en öppen dialog. Självklart ska vi träna på att ge och ta emot återkoppling till varandra som kollegor. Blindat (så att man inte ser vems alster man granskar) kan vara värdefullt för att förhålla sig “neutral” och ha fokus på objektet man granskar och inte vem som är författaren. Det kan alltså finnas situationer där det är gynnsamt att mottagaren är anonym. Men, det är alltid viktigt att träna sig i att stå för vad man ger för återkoppling. Genom att den som ger återkoppling inte är anonym ges också möjlighet till klargörande i efterhand. Vi känner inte till något stöd i pedagogiskt forskning för att dubbelblindat är lämpligt i utbildningssammanhang.
Till sist de egenskapade formulären i appen. En ytterligare stödfunktion när man som student vill utveckla någon specifik förmåga är att skapa ett eget formulär (ja om det är kunskap man vill utveckla kan man skapa en egen quiz). Detta gör man i appen, så ofta man själv önskar.
Ett formulär kan användas för återkoppling tex från handledare, medstudent eller patient (då anonymt förstås!).